Högskoleprovet


Utbildning och entreprenörskap

Entrepenörskap är något som är mycket aktuellt, man hör ofta talas om nya företagare som lyckats eller ungdomar som är chefer redan innan de slutat skolan. Faktum är att allt fler väljer utbildningar som kan hjälpa dem bli entrepenörer, eller utveckla de idéer de redan har inom sig. Ett bra exempel är Sixten Engström, hjärnan bakom MyCuff som säljer manschettknappar. Han har utbildat sig inom Enterprising and Business Development, något som kommit väl till pass vid utvecklingen av företaget. Sedan har han valt att samarbeta med personer som kan de andra viktiga delarna av att starta eget, det finns så många komponenter som måste fungera om man ska lyckas. Internetkunskap, ekonomi, marknadsföring, och så vidare.

Om man vet ungefär vad man vill hålla på med kan man välja en entrepenörsutbildning inom det yrket. Då får man med sig business delen, samt specialiseringen. Det kan vara inom hälsa och idrott, livsmedel, hunddagis eller handel- egentligen är det bara fantasin som sätter gränser för vad man kan syssla med. Och efterfrågan naturligtvis.

Men ofta så handlar just utbildning och enterpenörskap om att hitta den inre driften, att våga ta steget fullt ut och komma igång. Här skulle man kunna göra mycket mer i skolorna redan i de lägre årsklasserna genom att uppmuntra barnen att uttrycka sig, ta initiativ och ha självförtroende. Om man tror på sig själv och sin ide’ så kan man vanligvis ordna allt det praktiska runt omkring. Som när Sixten Engström överraskade Prins Daniel med sina manschettknappar, ett alldeles utmärkt sätt att göra PR för något man tror på.

Utbildning och entrepenörskap är en mycket bra kombination, man bygger för framtiden. Ett antal av de elever som har gått denna sorts utbildning sitter idag med sina egna företag, medan andra har fått bra anställningar. Ingenting är omöjligt, det kan bara ta lite längre tid att uppnå det.


Träna på ordförståelse

Det finns alltid en mängd vägar att gå för att få med sig kunskap inför högskoleprovet. Vilken väg som är bäst handlar mycket om hur man lättast tar till sig kunskap. För den som vill förbättra ordförråd och därmed öka poängen på svenskadelarna på högskoleprovet kan följande vägar rekommenderas.

  • Facktidningar

Att läsa mycket är alltid bra. Då lär man sig nya ord och ser dem i sin kontext. Men det handlar till stor del om vad man läser. Genom att läsa facktidningar och artiklar, som är skrivna av personer som har fördjupad kunskap inom området, lär man sig ofta nya begrepp och ord som vanligtvis inte förekommer i dagstidningarna.

  • Prefix och affix

Även om man inte vet vad ett ord direkt betyder kan man läsa ut en hel del av dess betydelse på hur det är uppbyggt. Prefix oh affix kan förklaras som förstavelser eller ändelser som ger ordet en speciell betydelse. Här kan exempelvis sub- nämnas. Subtropisk, Subdomän osv. Genom att läsa på betydelser på dessa tilläggsbitar kan man lättare gissa sig fram till rätt resultat.

  • Göra gamla prov

Ett klassiskt tips som gäller oavsett vilken del på högskoleprovet man vill förbättra. Det handlar då inte bara om att man förbättrar sitt ordförråd genom att träna på de ord som tidigare förekommit utan att man även skapar sig en trygghet i hur provet är uppbyggt och vad som väntar. Detta gäller då främst de som aldrig gjort högskoleprovet förut eller har genomfört det för flera år sedan då det inte såg ut som det gör idag.

  • Gör ordtester

Kvällstidningarna brukar varje år genomföra ordtester där man kan testa hur många poäng man skulle fått på högskoleprovets orddel. Det brukar inte vara mer än 30 ord men ger en fingervisning om hur man ligger till. Sedan finns det sidor med betydligt mer och djupare tester så som exempelvis vokabulär.se.  Oavsett vilka tester man gör bör man stanna upp och träna på de ord man inte klarade. Att testa är lätt – det är att träna in som tar tid. Men det lönar sig med ett större ordförråd eftersom det indirekt ger dig en större chans att komma in på drömutbildningen efter utfört högskoleprov.


Det börjar med läxhjälp och slutar med träningsbok

Vägen till universitetsstudier kan se väldigt olika ut. Det finns olika kvotgrupper man har möjlighet att söka via som exempelvis betyg, poäng på högskoleprovet eller övrig erfarenhet. De två största grupperna är ändå högskoleprovet och gymnasiebetyget vilket gör att det är dessa vägar man ska fokusera på lite extra. Samtidigt sitter de ihop. Den som studerar noggrant och siktar på höga betyg på gymnasiet kommer oftast få ett bättre högskoleprovsresultat än den som inte har höga gymnasiebetyg i ryggsäcken. Med andra ord lägger man grunden redan tidigt i livet. De olika träningsmöjligheter som finns till provet med bland annat böcker är ett mycket bra komplement men man ska komma ihåg att det är grunden (grundkunskaperna) som är basen man står på.

Vägen till en plats på universitet består alltså av flera steg som vardera inte är separata utan påverkar varandra.

  1. 1.       Grundskolan

Här läggs grunden i både kunskap, studieteknik och studiemotivation. Samtidigt är det i tonåren (högstadiet) som väldigt många ungdomar halkar efter och då i speciellt i mattematik. Kraven är betydligt hårdare än på mellanstadiet och halkar man efter måste man läsa dubbelt för att komma ikapp – något som de som redan är svaga har stora problem med.

  1. 2.       Läxhjälp

Den vanligaste åldern för läxhjälp är just högstadiet just på grund av de orsaker som nämnts ovan. Läxhjälp har erbjudits i många år men då RUT-avdraget blev infört för några år sedan nästan exploderade marknaden. Detta på grund av två orsaker. För det första sänktes priset till hälften vilket självklart attraherade fler att testa på tjänsten. För det andra skapades stor medial uppmärksamhet kring fenomenet och de flesta känner någon som anlitat läxhjälp. På så vis har många som inte förut tänkt tanken att anlita hjälp för sina läxor fått upp ögonen för det. Läs mer om läxhjälp som erbjuds över hela landet på www.allakando.se

  1. 3.       Gymnasiet

Genom gymnasiebetygen kan man få en biljett in till universitet. Men det också här som man läser in den kunskap som man sedan kan använda på högskoleprovet. På så vis är detta en mycket viktig del för att nå fortsatta studier. Sedan 2013 har även RUT-avdraget fått användas för att köpa läxhjälp för gymnasieungdomar (förr var det endast upp till 16 år). Det är även på gymnasiet som ungdomarna allt mer tydligt inser att betygen är något de kommer få leva med och eventuell ångra resten av livet. Därmed är det många som anlitar läxhjälp även om de redan har okej betyg. För vissa högskoleutbildningar är det hård konkurrens på att komma in på. Då räcker det inte att vara okej utan man måste vara bland de bästa.

  1. 4.       Högskoleprovet

Med högskoleprovet har alla en chans. Oavsett tidigare betyg så öppnas möjligheten att komma in på vilken utbildning som helst. Men chansen att lyckas är betydligt större om man har en grundkunskap i basen. Sedan går det alltid att ta de sista stegen med övningsbok.


Lägg grunden tidigt för bra resultat på högskoleprovet

Att köpa en bok som lär ut hur högskoleprovet är uppbyggt och hur man kan träna på det för att på så sätt nå högre betyg är ett mycket bra sista steg i kampen om poängen på högskoleprovet. Men som allt här i livet så är kunskap som en pyramid. Lägger man en riktigt bred bas går det att bygga högre. Det tar längre tid men i längden är det helt enkelt bästa vägen för att nå högt.

Med en bred bas i detta fall menas att man bör tänka långsiktigt och inte bara plugga med övningsbok några månader före provet. Statistiskt sett så får fler personer höga poäng som har ett högt gymnasiebetyg. Det behöver inte betyda att de är smartare utan bara att de fått bättre förutsättningar. För extremt mycket inom skolvärden handlar om att få rätt förutsättningar. Det kan räcka med att man inte går ihop med en lärare eller att man varit sjuk under en längre tid och därmed missat grunden i vissa kurser. Någon månad kan därmed förstöra för framtida studier.

Både lärare och föräldrar ser att en elev som halkar efter tidigt har svårt att komma ikapp och gör man det inte är risken mycket stor att man ger upp och därmed halkar efter ännu mer. Det är här som det första snedsteget tas för att få låga resultat på högskoleprovet och därmed också inte få möjlighet till vidare studier.

Men av de föräldrar som ser att deras barn halkar efter är det allt fler som anlitar privat läxhjälp. Det är inte speciellt dyrt i och med att RUT-avdraget går att utnyttja på detta och är man dessutom två elever som träffas samtidigt betalar man inte mycket mer än 100kr i timmen.  Men det är inte priset man ska titta på utan på resultatet. Barnen fokuserar på resultatet som de får i skolan men som förälder tänker man längre. Med tidig läxhjälp är chansen att klara högskoleprovet betydligt bättre i framtiden. Det prov som för många är nyckeln in till universitetsstudierna.


Datum och nya sajter om högskoleproven 2013

Snart dags för ännu ett högskoleprov, datum för 2013 års första prov är först den 15e januari, då öppnar anmälningstiden för vårens högskoleprov, en månad senare, den 15e februari, är sista dagen för att anmäla sig om man nu vill skriva provet senare som går av stapeln lördagen den 6e april.

Ska vi gissa att det igen blir över 60,000, kanske över 70,000 provsugna människor som planerar och betalar anmälningsavgiften som ligger på 350 kronor. Förra året var det dryga 65,000 på vårprovet, som alltid drar mer än höstens prov, förhoppningsvis blir det liknande siffror i april men visst vore det kul om det blev fler.

Uppdatering januari 2015: Några siter vi tidigare tipsat om är försvunna eller ändrade, att hålla reda på alla hemsidor är kanske för mycket begärt, men de 2 här nedan funkar fortfarande bra och/eller är uppdaterade:

Högskoleprovet2015.se, förutom alla små råd och tips på sidan så finns det även rabatt koder för de som vill köpa in högskoleprovets övningsbok, en riktig smart och billig investering för de som vill skriva ett så bra resultat som möjligt.

En hemsida som innehåller lite längre sammandrag om alla de saker som kan göras i förberedelser inför och under proven är Högskoleprov.org, just nu innehåller den endast ett fåtal inlägg men eftersom varje inlägg endast tar upp en specifik punkt och är runt 500 ord blir det lite mer förklaring och fördjupning på varje enskild punkt, sedan innehåller även sidan en komplett lista på provorter, både hemmavid och utomlands.

Det bådar gott för den nya sajten och ambitionen är att det ska bli en riktigt utförlig sida med mängder av smarta tips för alla som är intresserade av högskoleproven, för nya om de vill lära sig mera om vad en provskrivning egentligen kan innehålla samt de gamla uvarna som ändå kan hitta någon liten detalj som höjer provresultatet ett snäpp uppåt.


Färre högskoleplatser

En del utbildningar, så som ingenjör och sjuksköterska, har ökat sina platser men totalt blir det cirka 10,000 mindre högskoleplatser nästa år. Med automatik blir det överlag lite tuffare att komma in på högskolan, självklart kan det skilja ganska mycket mellan de olika programmen, kurserna och olika lärosäten.

Det kan vara en bra strategi att söka på program och inte kurser eftersom den senare kategorien enligt vissa har en större risk att läggas ned. Det är inget ovanligt att lärosäten byter ut sina program eller kurser, Högskolan i Gävle startar åtta nya program men lägger samtidigt ned tio stycken.

Det sker även en omfördelning av resurser där lärosäten som visat hög kvalité på sina utbildningar belönas med så kallad kvalitetspeng, dessa pengar är dock direkt riktade mot de utbildningar som har högst kvalité och samma högskola kan mycket väl minska sina andra studieplatser.

Källa: Dagens Nyheter

Onödigt långa utbildningstider?

För er som vill ha lite mer brännbart på elden när det gäller dagens högskola så har Per Sonnerby, Doktor i nationalekonomi, skrivit ett intressant och för många upprörande inlägg i DN Debatt när det gäller utbildningstider och hur effektivt, eller rättare sagt ineffektivt utbildningar ofta genomförs i dagens Sverige. Det är intressanta tankegångar Per Sonnerby tar upp och, som påpekas ovan, så är det många som blivit upprörda, när det kommer förslag, idéer eller tankar som går emot det nuvarande tillståndet så kommer det självklart att beröra många.

Studera hårtDet skulle dock vara intressant att veta om dessa känslor och reaktioner kommer från att ha en helt annan uppfattning än Sonnerby eller om det är på grund av att vissa känner sig träffade och inte vill erkänna detta, varken för sig själva och absolut inte mot andra, dvs ”det är ganska skönt med ett lugnt utbildningstempo men det tänker jag aldrig erkänna, vi pluggar ofantligt hårt”. Vad är sanningen?

Om man är intresserad av ämnet så bör man även läsa vad Stefan Olsson skriver om just Sonnerby’s debattinlägg, det är till och med inte så dumt att läsa Stefans inlägg i första hand eftersom det både sammanfattar och utvecklar ämnet.


Bara några timmar kvar …

Fredag kväll nu och det är bara drygt ett halvt dygn innan årets andra och sista högskoleprov startar. Har ni laddat upp? Både tränat, vilat och fyllt på energi? Allt inverkar under morgondagen så hoppas att även sömnen infinner sig i tid.

2,0 på Högskoleprovet

Det är endast 9 stycken som skrivit fullt, 2,0, på Högskoleprovet, med tanke på att det är hela 35 år sedan proven började skrivas så inser man vilken bedrift det är att skriva alla rätt på provet. Noterbart är att det endast är en kvinna bland de nio fullpoängarna och det var Maria Sjödin som skrev fullt 2011, det skulle dock vara intressant att veta om det var vår eller höstprovet eftersom det senare hade blivit moderniserat.

Här kommer listan med alla som skrivit fullt på Högskoleprovet:

• Jonas Fischerström. Då: 20 år. Nu: 41 år.

• Henrik Frederiksen. Då: 36 år. Nu: 52 år.

• Ingvar Holm. Då: 39 år. Nu:53 år.

• Martin Eneling. Då: 27 år. Nu: 40 år.

• Jonas Lindström. Då: 37 år. Nu: 44 år.

• Henrik Karlsson. Då: 35 år. Nu: 39 år.

• Maria Sjödin. Då: 41 år. Nu: 42 år.

• Henrik Lyselius. Då: 32 år. Nu: 32 år.

• Oskar Wigelius. Då 37 år. Nu: 38 år.

Uppgifterna kommer från denna artikel i Expressen, där hittar du även lite mer information om några av fullpoängsskrivarna, bästa kommentar går till Martin Eneling:

”När jag fick det så trodde jag inte att det var så värst ovanligt. Annars är det mest komiskt när jag blir uppringd av reportrar ungefär var tredje år.”


Anmälda till höstprovet

För ungefär 1,5 vecka sedan, den 15:e september för att vara exakt, gick anmälningstiden ut inför höstens högskoleprov. Det är 51,305 personer som har anmält sig och planerar att skriva provet, det kommer självklart att bli ett visst bortfall, så är det alltid. Det är en ökning jämfört med året före med hela 8 procent, ganska markant skillnad som troligen kan hänvisas till att höstprovet 2011 var stöpt i en ny modern struktur och en osäkerhet verkar ha funnits hos vissa, men nu har det antalet anmälningar återhämtat sig.

Lördagen den 27:e oktober kommer höstens högskoleprov att hållas runt om i landet och då får vi se hur många som är på plats för att skriva det nya provet som nu skall genomföras för tredje gången, för fler tips och råd så hänvisar vi, som vi även gjort tidigare, till hemsidan högskoleprovet 2012.

Det kanske lite oväntade men även trevliga är att det inte varit någon negativ storm mot den uppdatering som provet, enligt många, var i behov av. Visst har vissa varit negativa men så är det alltid med uppdateringar eller nymodigheter – ”det var bättre förr” – är verkligen ett standarduttryck, att på det stora hela har varit ganska lugnt visar att verket klarat av uppdatering på ett förnämligt sätt.


Antagningar till högskolan

Under veckan som gick, den 12e juli för att vara mer exakt, fick dryga 270,000 personer sina ansökningar antagna till sin utvalda högskoleutbildning, samtidigt fick närmare 90,000 personer det tråkiga beskedet att de inte kommit in.

Det har blivit tuffare att komma in på högskolan, både på grund av att lärosätena dragit ned på platserna samtidigt som antalet som söker högskoleutbildning har ökat med 10,000 personer från förra året. Som vanligt är det fler kvinnliga ansökningar än manliga och hela 62% av de antagna är kvinnor.

Nu väntar, för de som har reservplats, några oroliga veckor av hopp och förtvivlan. Senast den 30 juli måste de som antagits ha svarat ja eller nej för utbildningen de kommit in på, urval nummer två sker sedan den 6 augusti och då kommer en del av de som nu ligger på reservplats att bli erbjudna den utbildning de sökt in på.

Troligen kommer det inte att bli lättare att komma in på högskolan, det kanske till och med kommer att bli lite tuffare. Med detta i åtanke blir det ännu viktigare med ett bra resultat på Högskoleprovet, för närvarande är det cirka en tredjedel av utbildningarna på högskolan som fördelas med hjälp av bra resultat på Högskoleprovet, ska noteras att detta gäller tidigare år, vi har inte hittat några siffror för årets fördelning.


Resultat från vårens högskoleprov

Det är nu en tid sedan resultaten från vårens högskoleprov blev offentliggjorda, hög tid att visa var dessa går att hämta (tom en aningen sent här på sidan, ursäkta, men då vet ni i alla fall till nästa gång).

Enklast är så klart över nätet, man kan undra hur människor klara sig innan internet ;) Du kan hämta dina resultat från proven på hemsidan Studera.nu, enklast via denna direktlänk: Högskoleprovet Resultat

För de som skall skriva högskoleprovet hösten 2012 så är nu även anmälningsdatum släppta, första dagen för anmälan är fredagen den 17 augusti, sista dagen för anmälan är lördag den 15 september och högskoleprovet skrivs lördagen den 27 oktober. Som vi nämnt tidigare är avgiften 350 kronor och denna avgift skall vara betalt vid den sista dagen för anmälan, fler detaljer samt tips å trix kan du hitta på denna site för högskoleprov 2012

Max resultat är 2,0 poäng men självklart så är det inte många som klarar av att skriva så bra på proven, poäng snittet för det nya moderniserade högskoleprovet (som infördes hösten 2011) är just under 1,0 poäng, 0,94 för att vara exakt. Det brukar alltid släppas statistik för hur mycket poäng varje provort har uppnått och självklart så ligger studentstäderna oftast i topp, hösten 2011 var från 0,84 poäng, ända upp till 1,05 poäng, hela listan kan du hitta på Wikipedia Högskoleprovet

Det bör nämnas att trots att fyra stycken frågor läckte ut via nätet precis innan årets första prov skulle skrivas på lördagen den 31 mars, dessa fyra frågor ströks från resultaten, ändå kommer max poängen att vara 2,0 poäng. Låter vettigt och rättvist, det vore väldigt orättvist och krångligt för de som skrivet perfekt resultat att inte få den högsta möjliga poängen!

Vissa kanske skulle protestera mot att årets första högskoleprov kallas ”vårens” när det hålls i slutet av mars månad, men så har det varit under lång tid och är egentligen inget underligt, det har kommit några komiska kommentarer från Norrbotten om just detta. Men vi kan väl inte räkna med sådana årstider, då måste vi skriva vårprovet efter midsommar ;)

Det finns en svag känsla av att ovanstående lilla text kommer att ”ges tillbaka” :)