Högskoleprovet


Alternativa vägar när Högskoleprovet inte lyckades

De allra flesta som gör högskoleprovet gör detta för att få en plats på en eftertraktad utbildning. Men livet blir inte alltid om man tänkt sig och det är inte alla som får tillräckligt höga poäng. För dessa finns alternativet att antingen träna på extra mycket och satsa på kommande högskoleprov eller att välja en alternativ väg. Vi tar ett exempel för de som har stort intresse för att läsa KBT (Kognitiv Beteende Terapi). Detta kan bland annat läsas på Psykoterapeutprogrammet i Uppsala eller Stockholm. Men utöver det även via andra vägar.

Folkhögskolor:

Flera folkhögskolor har kurser och program med inriktning mot KBT. Då detta är en bred behandlingsform kan det ibland vara KBT-utbildning med en specifik inriktning. Detta i motsats mot högskoleutbildningen som är betydligt bredare. Därmed bör man kontrollera vad utbildningen har fokus på. Vid studier på folkhögskolor finns ofta möjligheten att få studielån – i likhet med studier på högskolan.

Privata utbildningar: Det finns flera företag som erbjuder steg 1 utbildning KBT samt därefter de kommande stegen för att få komplett kunskap i denna behandlingsform. Priserna på utbildningen varierar främst utifrån längd och upplägg på kursen. Om denna väg väljs är det viktigt att söka efter referenser och välja företag som är etablerade på marknaden. Trots allt kostar en KBT-utbildning en hel del och detta är inte något som de går att få studiemedel för.

OBS !

Om KBT-utbildningen inte sker på högskola/universitet bör man alltid kontroller att den är auktoriserad av sfKBT (Svenska Föreningen för Kognitiv och Beteendeinriktade Terapier). Detta gäller just KBT men generellt är det bra att undersöka om det finns krav på auktorisering när utbildningar genomförs på andra ställen än högskolan.


Färre högskoleplatser

En del utbildningar, så som ingenjör och sjuksköterska, har ökat sina platser men totalt blir det cirka 10,000 mindre högskoleplatser nästa år. Med automatik blir det överlag lite tuffare att komma in på högskolan, självklart kan det skilja ganska mycket mellan de olika programmen, kurserna och olika lärosäten.

Det kan vara en bra strategi att söka på program och inte kurser eftersom den senare kategorien enligt vissa har en större risk att läggas ned. Det är inget ovanligt att lärosäten byter ut sina program eller kurser, Högskolan i Gävle startar åtta nya program men lägger samtidigt ned tio stycken.

Det sker även en omfördelning av resurser där lärosäten som visat hög kvalité på sina utbildningar belönas med så kallad kvalitetspeng, dessa pengar är dock direkt riktade mot de utbildningar som har högst kvalité och samma högskola kan mycket väl minska sina andra studieplatser.

Källa: Dagens Nyheter

Onödigt långa utbildningstider?

För er som vill ha lite mer brännbart på elden när det gäller dagens högskola så har Per Sonnerby, Doktor i nationalekonomi, skrivit ett intressant och för många upprörande inlägg i DN Debatt när det gäller utbildningstider och hur effektivt, eller rättare sagt ineffektivt utbildningar ofta genomförs i dagens Sverige. Det är intressanta tankegångar Per Sonnerby tar upp och, som påpekas ovan, så är det många som blivit upprörda, när det kommer förslag, idéer eller tankar som går emot det nuvarande tillståndet så kommer det självklart att beröra många.

Studera hårtDet skulle dock vara intressant att veta om dessa känslor och reaktioner kommer från att ha en helt annan uppfattning än Sonnerby eller om det är på grund av att vissa känner sig träffade och inte vill erkänna detta, varken för sig själva och absolut inte mot andra, dvs ”det är ganska skönt med ett lugnt utbildningstempo men det tänker jag aldrig erkänna, vi pluggar ofantligt hårt”. Vad är sanningen?

Om man är intresserad av ämnet så bör man även läsa vad Stefan Olsson skriver om just Sonnerby’s debattinlägg, det är till och med inte så dumt att läsa Stefans inlägg i första hand eftersom det både sammanfattar och utvecklar ämnet.


Antagningar till högskolan

Under veckan som gick, den 12e juli för att vara mer exakt, fick dryga 270,000 personer sina ansökningar antagna till sin utvalda högskoleutbildning, samtidigt fick närmare 90,000 personer det tråkiga beskedet att de inte kommit in.

Det har blivit tuffare att komma in på högskolan, både på grund av att lärosätena dragit ned på platserna samtidigt som antalet som söker högskoleutbildning har ökat med 10,000 personer från förra året. Som vanligt är det fler kvinnliga ansökningar än manliga och hela 62% av de antagna är kvinnor.

Nu väntar, för de som har reservplats, några oroliga veckor av hopp och förtvivlan. Senast den 30 juli måste de som antagits ha svarat ja eller nej för utbildningen de kommit in på, urval nummer två sker sedan den 6 augusti och då kommer en del av de som nu ligger på reservplats att bli erbjudna den utbildning de sökt in på.

Troligen kommer det inte att bli lättare att komma in på högskolan, det kanske till och med kommer att bli lite tuffare. Med detta i åtanke blir det ännu viktigare med ett bra resultat på Högskoleprovet, för närvarande är det cirka en tredjedel av utbildningarna på högskolan som fördelas med hjälp av bra resultat på Högskoleprovet, ska noteras att detta gäller tidigare år, vi har inte hittat några siffror för årets fördelning.