Högskoleprovet


Träna matte inför högskoleprovet

På högskoleprovet finns fyra delar som är matematiskt uppbyggda. Det är följande:

Matematisk problemlösning – (XYZ)

I detta moment testas provdeltagarens möjlighet att lösa olika matematiska problem. Detta inom områden som aritmetik, geometri, statistisk m.m. För att klara denna del så bra som möjligt krävs framförallt en grundläggande kunskap inom matematik.

De flesta uppgifter kan klaras av om man behärskar matematik på gymnasial nivå (A). Ett tips för den som tycker att gymnasiefrågorna är för svåra är att börja med grundskolematematik. Detta genom att lösa uppgifter i nians mattebok. Ett flertal filmer finns även på nätet som kan användas för att kunna studera matematik när du vill.

Kvantitativa jämförelser – (KVA)

I detta moment testas förmågan att göra jämförelser inom exempelvis algebra, aritmetik och funktionslära. Även om det är jämförelser så är det en stor fördel att förstå hur man räknar ut vissa grundläggande begrepp. Delvis går därmed XYZ och KVA ihop gällande kunskapskrav.

Kvantitativa resonemang (NOG)

Här testat kunskapen att logiskt kunna hantera problem inom samma matematiska områden som testerna ovan.  Logiskt tänkande och matematiska grundkunskaper är en fördel. Utöver det även kunna se logiska liknelser och resonemang utifrån uppgiftens struktur.

Diagram, tabeller och kartor (DTK)

Kunskapen att kunna avläsa diagram, tabeller och kartor fås delvis inom matematikundervisningen. Här behövs däremot inte speciellt mycket matematisk kunskap gällande räknesätt och formler. Man visar istället kunskapen man har kring hur bland annat diagram är uppbyggda och vad man kan utläsa av dessa.

Inför denna del är det en fördel att lära sig så många olika diagram och tabellformat som möjligt. De grundläggande kunskaperna kan hittas i matematikböckerna men man bör även tänka utanför bokpärmarna och se på filmer på nätet samt läsa statistiska beräkningar som presenteras i dagstidningar m.m. Som alltid handlar det inte bara om att kunna teorin utan att även förstå matematiken i den kontext den presenteras.


Bok – ”Den kompletta guiden för högskoleprovet”

Den enda vägen att gå för att bli riktigt bra på något är att träna. Det gäller även för den som vill ha höga poäng på högskoleprovet. Träning kan ske på en rad olika sätt, mycket beroende på vilka delar av provet man behöver träna extra på. En hel del böcker finns som är specialiserade på de unika delarna medan andra böcker är mer generella.

Boken ”Den kompletta guiden för högskoleprovet” är en av de mer allmänna böckerna som anser sig ge ”komplett” information för de som vill förbättra sitt resultat. Boken kostar 399kr hos flera bokhandlare, bland annat Bokus.

Om boken:

Boken är strukturerad efter de delar som högskoleprovet består av och har en rad olika uppgifter och tester. Men det handlar inte bara om att träna på olika ord och mattematiska termer utan även att förstå dem i grunden. Därför går författarna grundligt igenom hur man bör tänka gällande problemlösning och lösningsteknik för att hitta rätt väg fram i en ”djungel av frågor och problem”.

Boken har däremot en nackdel. Den är utgiven 2011 och kan därmed inte längre kallas för ”komplett”. Den kanske var komplett när den gavs ut men det är som en av de som lämnat recension på boken skriver ”den har 5 år på nacken och det har hänt mycket sedan boken gavs ut”

Bortsett från att vissa delar inte är helt uppdaterade så ges överlag mycket bra betyg till boken. På sex recensioner ges 3st femmor, 2 femmor och en tvåa. Den som gav tvåan var även den som skrev citatet ovan. Personen lyfte ändå fram en hel del fördelar med boken utifrån att den gav inspiration och motivation till att träna inför högskoleprovet.

En annan person sammanfattar bokens innehåll mycket tydligt. Personen skriver att författarna tydligt skriver att de sätt som de förespråkar inte alltid måste vara de bästa. Man måste alltså hitta sin väg att gå för att lösa problemen. Läs boken och kanske hittar du din väg. Om inte så finns det minst fem ytterligare böcker inom nästan exakt samma ämne. Dessa går ofta att köpa med viss rabatt via rabattkoder. Böcker som är breda och tar upp allt som behövs för att få bra resultat på provet.


Så överslagsräknar du på högskoleprovet

På högskoleprovets matematikdelar är det inte tillåtet att använda sig av räknare. Så i många fall måste man kunna göra beräkningar på papper eller i huvudet och ibland fungerar det verkligen inte att göra exakta beräkningar. Då måste man bli bra och förstås även snabb på att göra överslagsberäkningar och avrundningar.

När gör man avrundningar eller överslagsberäkningar?

Först kan vi kika lite närmare på vilka olika typer av situationer som det kan fungera att ta fram närmevärden eller avrunda. (http://matematikvideo.se/lektioner/narmevarden-avrundning/).

En situation kan vara att du har fått fram ett svar och detta innehåller väldigt mycket decimaler (kanske oändligt antal). Då kan det vara lämpligt att avrunda detta till ett närmevärde för att svaret skall vara lite mer lättläsligt. Det här fallet är inte särskilt vanligt vid högskoleprovet då många decimaler i ett svar ofta förutsätter att man haft en räknare. Och det har man ju inte vid högskoleprovet.

Desto vanligare vid högskoleprovet är att man behöver avrunda under tiden man gör beräkningar. Dvs för att överhuvudtaget få fram ett svar så måste de olika delarna vid en beräkning avrundas. Särskilt vanligt är detta exempelvis i delen DTK där du läser av en mängd olika statistiska data och dessa då behöver avläsas ungefärligt för att snabbt kunna göra en utvärdering av det korrekta svaret.

Några tekniker för överslagsräkning

Så hur gör man då för att överslagsräkna snabbt och smidigt? Vi kan ta ett exempel för att förklara i alla fall en teknik för detta.

Beräkna 11236 + 14879 + 23005.

Här är det inte helt enkelt att beräkna detta exakt i huvudet. Kanske klarar du av att göra det om du ställer upp det hela på ett papper och tar det steg för steg, men det har du antagligen inte tid med under högskoleprovet. Du måste då överslagsräkna. Ett sätt här kan vara att avrunda till hundratal på korrekt vis. Då kan vi istället beräkna

11236 + 14879 + 23005 = 11200+14900+23000.

Sedan lägger vi ihop tusentalen för sig och hundratalen för sig och får

11000+14000+23000+200+900=48000+1100=49100

Har man sedan tränat på det här några gånger så går det mycket snabbare och du kanske tom klarar av det utan att använda ett papper så på det viset kan du spara mycket tid under provet.

Hoppas nu att detta har hjälpt dig framåt att blir bättre på att överslagsräkna. Fortsätt träna vidare och lycka till under provet!


Träna på ordförståelse

Det finns alltid en mängd vägar att gå för att få med sig kunskap inför högskoleprovet. Vilken väg som är bäst handlar mycket om hur man lättast tar till sig kunskap. För den som vill förbättra ordförråd och därmed öka poängen på svenskadelarna på högskoleprovet kan följande vägar rekommenderas.

  • Facktidningar

Att läsa mycket är alltid bra. Då lär man sig nya ord och ser dem i sin kontext. Men det handlar till stor del om vad man läser. Genom att läsa facktidningar och artiklar, som är skrivna av personer som har fördjupad kunskap inom området, lär man sig ofta nya begrepp och ord som vanligtvis inte förekommer i dagstidningarna.

  • Prefix och affix

Även om man inte vet vad ett ord direkt betyder kan man läsa ut en hel del av dess betydelse på hur det är uppbyggt. Prefix oh affix kan förklaras som förstavelser eller ändelser som ger ordet en speciell betydelse. Här kan exempelvis sub- nämnas. Subtropisk, Subdomän osv. Genom att läsa på betydelser på dessa tilläggsbitar kan man lättare gissa sig fram till rätt resultat.

  • Göra gamla prov

Ett klassiskt tips som gäller oavsett vilken del på högskoleprovet man vill förbättra. Det handlar då inte bara om att man förbättrar sitt ordförråd genom att träna på de ord som tidigare förekommit utan att man även skapar sig en trygghet i hur provet är uppbyggt och vad som väntar. Detta gäller då främst de som aldrig gjort högskoleprovet förut eller har genomfört det för flera år sedan då det inte såg ut som det gör idag.

  • Gör ordtester

Kvällstidningarna brukar varje år genomföra ordtester där man kan testa hur många poäng man skulle fått på högskoleprovets orddel. Det brukar inte vara mer än 30 ord men ger en fingervisning om hur man ligger till. Sedan finns det sidor med betydligt mer och djupare tester så som exempelvis vokabulär.se.  Oavsett vilka tester man gör bör man stanna upp och träna på de ord man inte klarade. Att testa är lätt – det är att träna in som tar tid. Men det lönar sig med ett större ordförråd eftersom det indirekt ger dig en större chans att komma in på drömutbildningen efter utfört högskoleprov.


Datum och nya sajter om högskoleproven 2013

Snart dags för ännu ett högskoleprov, datum för 2013 års första prov är först den 15e januari, då öppnar anmälningstiden för vårens högskoleprov, en månad senare, den 15e februari, är sista dagen för att anmäla sig om man nu vill skriva provet senare som går av stapeln lördagen den 6e april.

Ska vi gissa att det igen blir över 60,000, kanske över 70,000 provsugna människor som planerar och betalar anmälningsavgiften som ligger på 350 kronor. Förra året var det dryga 65,000 på vårprovet, som alltid drar mer än höstens prov, förhoppningsvis blir det liknande siffror i april men visst vore det kul om det blev fler.

Uppdatering januari 2015: Några siter vi tidigare tipsat om är försvunna eller ändrade, att hålla reda på alla hemsidor är kanske för mycket begärt, men de 2 här nedan funkar fortfarande bra och/eller är uppdaterade:

Högskoleprovet2015.se, förutom alla små råd och tips på sidan så finns det även rabatt koder för de som vill köpa in högskoleprovets övningsbok, en riktig smart och billig investering för de som vill skriva ett så bra resultat som möjligt.

En hemsida som innehåller lite längre sammandrag om alla de saker som kan göras i förberedelser inför och under proven är Högskoleprov.org, just nu innehåller den endast ett fåtal inlägg men eftersom varje inlägg endast tar upp en specifik punkt och är runt 500 ord blir det lite mer förklaring och fördjupning på varje enskild punkt, sedan innehåller även sidan en komplett lista på provorter, både hemmavid och utomlands.

Det bådar gott för den nya sajten och ambitionen är att det ska bli en riktigt utförlig sida med mängder av smarta tips för alla som är intresserade av högskoleproven, för nya om de vill lära sig mera om vad en provskrivning egentligen kan innehålla samt de gamla uvarna som ändå kan hitta någon liten detalj som höjer provresultatet ett snäpp uppåt.


Bara några timmar kvar …

Fredag kväll nu och det är bara drygt ett halvt dygn innan årets andra och sista högskoleprov startar. Har ni laddat upp? Både tränat, vilat och fyllt på energi? Allt inverkar under morgondagen så hoppas att även sömnen infinner sig i tid.

2,0 på Högskoleprovet

Det är endast 9 stycken som skrivit fullt, 2,0, på Högskoleprovet, med tanke på att det är hela 35 år sedan proven började skrivas så inser man vilken bedrift det är att skriva alla rätt på provet. Noterbart är att det endast är en kvinna bland de nio fullpoängarna och det var Maria Sjödin som skrev fullt 2011, det skulle dock vara intressant att veta om det var vår eller höstprovet eftersom det senare hade blivit moderniserat.

Här kommer listan med alla som skrivit fullt på Högskoleprovet:

• Jonas Fischerström. Då: 20 år. Nu: 41 år.

• Henrik Frederiksen. Då: 36 år. Nu: 52 år.

• Ingvar Holm. Då: 39 år. Nu:53 år.

• Martin Eneling. Då: 27 år. Nu: 40 år.

• Jonas Lindström. Då: 37 år. Nu: 44 år.

• Henrik Karlsson. Då: 35 år. Nu: 39 år.

• Maria Sjödin. Då: 41 år. Nu: 42 år.

• Henrik Lyselius. Då: 32 år. Nu: 32 år.

• Oskar Wigelius. Då 37 år. Nu: 38 år.

Uppgifterna kommer från denna artikel i Expressen, där hittar du även lite mer information om några av fullpoängsskrivarna, bästa kommentar går till Martin Eneling:

”När jag fick det så trodde jag inte att det var så värst ovanligt. Annars är det mest komiskt när jag blir uppringd av reportrar ungefär var tredje år.”


Anmälda till höstprovet

För ungefär 1,5 vecka sedan, den 15:e september för att vara exakt, gick anmälningstiden ut inför höstens högskoleprov. Det är 51,305 personer som har anmält sig och planerar att skriva provet, det kommer självklart att bli ett visst bortfall, så är det alltid. Det är en ökning jämfört med året före med hela 8 procent, ganska markant skillnad som troligen kan hänvisas till att höstprovet 2011 var stöpt i en ny modern struktur och en osäkerhet verkar ha funnits hos vissa, men nu har det antalet anmälningar återhämtat sig.

Lördagen den 27:e oktober kommer höstens högskoleprov att hållas runt om i landet och då får vi se hur många som är på plats för att skriva det nya provet som nu skall genomföras för tredje gången, för fler tips och råd så hänvisar vi, som vi även gjort tidigare, till hemsidan högskoleprovet 2012.

Det kanske lite oväntade men även trevliga är att det inte varit någon negativ storm mot den uppdatering som provet, enligt många, var i behov av. Visst har vissa varit negativa men så är det alltid med uppdateringar eller nymodigheter – ”det var bättre förr” – är verkligen ett standarduttryck, att på det stora hela har varit ganska lugnt visar att verket klarat av uppdatering på ett förnämligt sätt.


Resultat från vårens högskoleprov

Det är nu en tid sedan resultaten från vårens högskoleprov blev offentliggjorda, hög tid att visa var dessa går att hämta (tom en aningen sent här på sidan, ursäkta, men då vet ni i alla fall till nästa gång).

Enklast är så klart över nätet, man kan undra hur människor klara sig innan internet 😉 Du kan hämta dina resultat från proven på hemsidan Studera.nu.

För de som skall skriva högskoleprovet hösten 2012 så är nu även anmälningsdatum släppta, första dagen för anmälan är fredagen den 17 augusti, sista dagen för anmälan är lördag den 15 september och högskoleprovet skrivs lördagen den 27 oktober. Som vi nämnt tidigare är avgiften 350 kronor och denna avgift skall vara betalt vid den sista dagen för anmälan, fler detaljer samt tips å trix kan du hitta på denna site för högskoleprov 2012

Max resultat är 2,0 poäng men självklart så är det inte många som klarar av att skriva så bra på proven, poäng snittet för det nya moderniserade högskoleprovet (som infördes hösten 2011) är just under 1,0 poäng, 0,94 för att vara exakt. Det brukar alltid släppas statistik för hur mycket poäng varje provort har uppnått och självklart så ligger studentstäderna oftast i topp, hösten 2011 var från 0,84 poäng, ända upp till 1,05 poäng, hela listan kan du hitta på Wikipedia Högskoleprovet

Det bör nämnas att trots att fyra stycken frågor läckte ut via nätet precis innan årets första prov skulle skrivas på lördagen den 31 mars, dessa fyra frågor ströks från resultaten, ändå kommer max poängen att vara 2,0 poäng. Låter vettigt och rättvist, det vore väldigt orättvist och krångligt för de som skrivet perfekt resultat att inte få den högsta möjliga poängen!

Vissa kanske skulle protestera mot att årets första högskoleprov kallas ”vårens” när det hålls i slutet av mars månad, men så har det varit under lång tid och är egentligen inget underligt, det har kommit några komiska kommentarer från Norrbotten om just detta. Men vi kan väl inte räkna med sådana årstider, då måste vi skriva vårprovet efter midsommar 😉

Det finns en svag känsla av att ovanstående lilla text kommer att ”ges tillbaka” 🙂


Högskoleprov 2012

Då har 2012 års första Högskoleprov skrivits, cirka 65,000 var anmälda till det andra provet med det nyutformade och moderniserade Högskoleprovet som infördes vid provet hösten 2011.

Ungefär 15-20 minuter innan provet skulle startas så läckte en del svar ut via det välbesökta forumet Flashback forum, det var fyra stycken svar i den verbala delen som avslöjades: placebo, bohemisk, kortege och cellofan. Resultatet av detta blev att dessa fyra frågor helt ströks i efterhand av Högskoleverket, den verbala delen kan med detta alltså ge maximalt 76 poäng mot ursprungliga 80 poäng.

Det har varit diskussioner både för och, mest, emot att stryka dessa frågor från årets första prov, endast fyra frågor har en väldigt liten betydelse för slutresultatet, sen är det frågor hur många som egentligen kunde tillgodose sig dessa frågor i förväg?

Om man dock tar ett steg tillbaka och funderar genom varför så kanske man förstår man Högskoleverkets beslut att stryka frågorna, har det inte gjorts så skapas ett litet predikat och inför kommande prov skulle säkert fler komma på tanken att släppa vissa svar som de kommit över.

Vart ska gränsen dras, 10 frågor? 20 frågor? En timme innan provet eller tre timmar innan provet? En ”nolltolerans” för att förhindra eventuellt fusk verkar gälla, det skyddar även statusen av Högskoleprovet som måste erkännas är ganska högt.

 

De officiella resultaten från årets första prov kommer att släppas den 2:a maj men vill man se en mindre statistik så har Aftonbladet publicerat ett mindre sammandrag som du hittar här: http://www.aftonbladet.se/temahogskola/article14627774.ab Inte förvånande så är studentstäderna Uppsala och Umeå i topp med ett genomsnitt på 1,05 respektive 1,02.

 

Intresset och massmedias skriverier om dessa årliga prov kommer självklart att nu minska under de närmaste månaderna och vidare under sommaren, det blir en liten uppgång när de officiella resultaten släpps den 2:a maj men efter detta så kommer det att lugna sig markant.

Höstens prov och det andra för 2012 går av stapeln lördagen den 27:e oktober med sista anmälningsdag lördagen den 15:e september. Avgiften är de vanliga 350 kronorna och dessa måste även vara betalda innan den 15:e september, dock kan man ännu inte anmäla sig för höstprovet, datum för anmälan inför detta prov är vid dags dato inte släppt, räkna med att det bör var någonstans i mitten av augusti.

För att uppnå bra resultat på högskoleproven så bör man absolut förbereda sig på bästa sätt, tips, trix och råd kan du hitta på Högskoleprovet 2012 hemsida, förutom då små enkla men ack så viktiga råden du hittar på denna hemsida finns det även möjligheter att, via en av deras samarbetspartners, köpa en övningsbok, denna bok tar upp det mesta som du behöver veta och kunna vid skrivningen.

Inte endast alla råd inför provet och hur man genomför detta, övningsboken innehåller även utförlig information om hur frågor och de olika delblocken är uppbyggda och hur man ska tackla de olika delarna samt självklart innehåller boken ett stort antal riktiga frågor för att kunna träna inför den heldagssittning som ett Högskoleprov innebär.

Vi väntar in den 2:a maj och resultaten som publiceras den dagen, på återseende 🙂